Huset i Hälsingland!

Huset som är mer än ett hus. Det är en plats som betyder mycket. Det här huset har vi börjat renovera. Gästrummet har varit mitt projekt och det är helt färdigt. Vardagsrummet har jag målat vitt och huset har fått ny röd färg med hjälp av goda vänner. 

Christer har kittat om fönstren och mamma har bland annat hjälpt till att måla dom.

Det går en å precis utanför huset och här flottade man timmer. Det andra huset på tomten är en flottarstuga där arbetarna bodde. På väggarna finns det blyertsanteckningar med bland annat väderrapporter.  

Huset till höger är ett båthus.

Här ser ni katten Malou hoppa in i flottarstugan.

I somras exprimenterade jag med odlingar i pallkragar. Det blev en riklig skörd av grönsaker och potatis. Jag direktsådde nästan allt och då täckte jag över odlingarna med en markduk. Annars vattnade jag och hoppades på det bästa att det skulle överleva. Det gjorde det!

En vacker stenbro precis vid huset. Här flottades det timmer förr! Lite längre ner har vi ordnat med badstege. I somras svalkade vi av oss varje dag. 

På midsommar hade vi ens tor fest och på morgonen tvättade jag och min bästa vän Linda håret här. 

Ett båtköp blev förstås ett måste eftersom huset ligger precis vid vattnet. Jösses vad fisk det finns. Det nappar hela tiden. I höstas skulle jag ta upp båten på land helt själv men det var inte helt lätt eftersom det hann bli så isigt på vattnet.

Tack och lov hade jag våra goa grannar som hjälpte mig och var mentalt stöd när jag liksom fick häva mig fram med årorna. Jag hade sådan träningsvärk efter det så ni kan inte förstå.

Härifrån hör man bjällrorna från betande kor och ingenting mer. Total tystnad.  Overkligt.

När jag träffade min Christer hade han några månader tidigare köpt ett gammalt rött hus i Hälsingland. Jag tänkte inte så mycket på det utan jag var helt begaistrad i hans ögon och närvaro. Jag visste bara att jag ville vara med honom - resten var bara suddigt och vagt. 

Christer har sina rötter i Hälsingland och det enda jag visste var att det låter idylliskt. Rejält på något vis.

Människorna, omgivningarna, mentaliteten, loppisarna - det är en skönhet som inte inte riktigt går att sätta fingret på. Det är ä k t a.  Våra grannar är så rara och roliga. Det är en stor bonus att vi fått lära känna familjen.

Huset var nytt även för Christer så vi har lärt känna det tillsammans. Det är ett snällt hus som jag brukar prata med. Man hälsar och småpratar när man kommer dit. Vid varje renovering och förändring talar jag helt sonika om vad som ska hända.

Uppskattar jag huset och känner tacksamhet hjälper huset till vid renovering och dylikt. Då jävlas inte huset med en. Det känns förstås som en ära att få ta sig an ett gammalt hus som det här. 

Mest av allt vill jag vara i Hälsingland hela tiden. Ta fram spegeldörrarna, riva ut en plastmatta och slipa av trägolvet, gräva stora rabatter, plantera fruktträd, baka småkakor, koka kaffe på spisen och berömma katterna som fångar möss.

Skaffa får, höns och en hund. Leva och samspela med huset, platsen, omgivningen, djuren och Christer. Det är min dröm!

När vi är i Hälsingland är katterna utekatter och aldrig har jag sett dom så naturliga och lyckliga. Så fort bilen kört upp på tomten får dom springa ut i det fria och göra glädjeskutt. När vi går skogspromenader följer dom med som två hundar utan koppel.

Ni kommer få tal del av vårt liv i Hälsingland när vi är där. 

Vill ni bekanta er med huset och se före och efter bilder på gästrummet som jag har renoverat?

Kram Madeleine