Överdrivna inredningstidningar!

Det är ganska trivsamt att bläddra i inredningstidningar även om jag ibland hajar till. Jag läser en mening, så läser jag den igen och igen.. Va? Nä? En överromantiserad bild av en överlycklig familj? Igen?

Den här gången reagerade jag över det här i en tidning.

"Visst är det kul att gå på loppis! Känna och klämma på möbler och prylar. Insupa dofter från gamla tider."


"Det är något med trängseln, allt folket och sakerna som får pulsen att stiga i mig."


Resonemang från min sida: Det är kul att gå på loppis, fine. Men att insupa dofter på loppisar är inte särskilt trevligt. Själv föredrar jag att vädra och tvätta både mig själv och kläderna efter en loppisrunda. Så trevligt tycker jag att det är.
.
Mycket folk på loppisar anser jag är ett irritationsmoment eftersom jag inte kan koppla på radarblicken som leder till oanade loppisfynd. För mycket folk gör att jag lägger ner mer energi på att irritera mig på omgivningen.
.
Måste varenda kotte säga att de gillar att gå på loppisar eftersom föremålen bär på så mycket historia. Alltså, jag tycker det låter urtöntigt att alla väljer exat samma formulering.  Det är som att vilja ha ett planteringsbord att inreda fast man är totalt ointresserad av växter. Eller att vilja ha en vit alternativt en pastellfärgad Kitchen Aid bakmaskin fast man inte tycker det är kul att baka.
.
Meningslöst att inredningstidningar väljer att uppmärksamma bloggar som aldrig fotograferar själva överhuvudtaget. Jag fattar inte grejen. En blogg ska enligt mitt tycke vara personligt  med egna bilder eller ibland lånade inspirationsbilder.
Så de så.