Vilken väntan!

En goding i repris. Tänk vad härlig ändå - ta en sax i en handen och plocka blommor med den andra. Det är vad jag kallar trädgårdsdrömmar.

Jag tror minsann att jag glömde visa den här dammiga bilden från när vi var på landet. I torpet hittade jag en kartong med glasburkar som var inlindade i tidningspapper. Någon mer än jag som får lust att lägga skönheterna i en balja med varmt vatten och sätta igång att diska? Iii..

Vilken väntan... Man skulle nästan kunna tro att katten Melina tålmodigt väntar på den nya kameran som aldrig verkar komma. Men jag ligger inte på latsidan för det. Jag har hunnit med att sy en hel del, liksom att ta använda mig av målarpenseln. Mårbackapelargonerna har fått flytta hem till min mor på vinterförvaring. Nu är det nya vita blommor i fönstret. Kram Madeleine