Fredagskrönikan!

En hyllning till ICA

JAA! Till alla fina inredningsbloggare som jag fått den äran att lära känna. Ni har Det.
NEEJ! Till att vi inte får plats med en flygel här hemma. Jag har en konstnärlig och musikalisk gud här hemma, jag vill att han spelar för mig mest hela tiden.

Den här krönikan säger emot allt jag fått lära mig i journalistik. Det här är otillbörligt gynnande på hög nivå.

"Madde, jag vet vad du kan skriva en krönika om", säger mormor.
"Jaså, vadå?" säger jag.
"Jag tycker att du ska skriva om hur fantastiska och trevliga personalen på affären är", säger mormor.
"Fast jag tycker bara om personalen på ICA. Jag är en ICA älskare, säger jag".
"Ja, men skriv om personalen på ICA", säger mormor.

Det här är en text till alla er som jobbar på ICA. Ni står där i era röda skjortor klockan åtta på morgonen och klockan tio på kvällen. Att ni står ut. En köttskandal råkade passera, men eftersom jag är vegetarian var det inte mycket att bry sig om. Det blev bara suddigt och lamt, jag fortsatte bara att tycka om er.
När min scanner lägger av står ni där redo att hjälpa till. När pantmaskinen strejkar kommer ni springande med lätta och snabba steg. När jag inte hittar glykos, då står ni där i tjänst och pekar med rak arm. Hur kan ni veta vart alla märkliga saker finns? Ni är gudomliga.

När en surmulen gubbe står och skriker på er så tar jag ert parti. Inte skrika på trevliga ICA människor i röda skjortor. Då säger jag: ”Hut gubbe, lugna dig.”

Tänk att ni på ICA är så duktiga, trevliga, kunniga och att ni alltid slår in rätt pris i kassan. Tänk att ni på ICA står ut med mig och några fler.