Fredagskrönikan!

Bullen och jag!

JAA! Fåglarnas kvitter som får mig att tänka på sommar, det är fantastiskt!
NJA! Varför sänds inte Big Brother på nätterna längre? Kanske är det bra för mitt beroende, men ändå, vill haaaa.
NEEJ! Barnen på dagis skriker väldigt fula ord. Är det inte meningen att dagispersonalen ska säga åt bråkstakarna? Inte där vi bor i alla fall.

Det finns människor som älskar mat och kan sitta i timmar och äta gott. Jag är inte en av dem. Sedan finns det människor som älskar att fika, som njuter av socker och ser det som veckans höjdpunkt. Jag är en av dem.

Nivå 1, Blickar ut över fikabuffén, allt ser väldigt gott ut. Jag vill smaka av allt, orkar jag det?
Nivå 2, Jag väljer ett bakverk, mamma väljer ett annat och så köper vi ytterligare en godsak att dela på och för att ”prova hur den smakar”.
Nivå3, Första skeden till munnen blir himmelsk. Det är gott, det är ljuvligt och jag vill ha mer.
Nivå 4, Andra skeden till munnen blir kritisk. Nå hur smakar nu det här bakverket egentligen? För mycket bakpulver. Den skulle ha varit inne i ugnen i en minut till. Vaniljsåsen kunde ha varit fastare.

Eller... Den här bakelsen är alldeles busfärsk. Det är en njutning att få bedöma och äta bakverk. Det är en njutning att få veta att man ska åka på utflykt eftersom det innebär att vi fikar.

Jag älskar att baka och jag älskar att fika. Men det går inte riktigt ihop. Man tycker sällan att det man bakar är tio i topp. En fikaälskare fikar bara det bästa i alla lägen. Om inte sötsuget är så stort att man kan äta vad tusan som helst. Då går det bra med något halvfabrikat från matbutiken. Men det är en förträfflig njutning att se andra njuta av det jag har bakat. Tänk er själva en färsk Budapestrulle. Ni tar en stor bit på skeden och för till munnen. Marängen bara smälter, mm…