”Mitt namn är Madeleine och jag älskar mig själv”
JAA! Visst det är jätte bra att ha en idébok men det är lätt att den stannar på pappret. När ni inredningsbloggare får en idé skrider ni direkt till handling och faktiskt genomför den. Det beundrar jag er för. Heja er!
NJA! Känner så fruktansvärt dåligt samvete när jag inte köper Situation Stockholm. Ska göra det redan idag av den där unga försäljaren som jag går förbi varje morgon.
NEEJ! Vart tog den där sötnosen i kassan på mataffären vägen? Semester? Charmig som tusan.
Det är först nu som jag insett att det inte är sant. Det som jag fått höra så många gånger att jag till slut gjort det till sanning. Att jag dömer andra människor.
Skulle jag jämföra mina kläder med andra, skulle jag kommentera klädval, skulle jag avundsjukt betrakta andra kvinnokroppar eller aktivt söka efter blickar från män skulle jag tappa mig själv. Då skulle min personlighet raseras och vittra sönder. Som en torr mandelkubb skulle jag bli ointressant.
Jag är en nyfiken och iakttagande person men jag dömer inte. Min nyfikenhet för andra människor gör att jag iakttar hur de går, hur de skrattar och hur läpparna rör sig när de pratar. Det är en allmän fascinerande observation. Det gör att jag har en förmåga att imitera men också vara en "människokännare".
Det är ungefär som att ha gröna fingrar, förmågan att ta hand om levande ting eller att vara djurvän. En djurvän och växtälskare har förmågan att se sitt eget värde för att sedan uppmärksamma behov och ge sig därhän till sin omgivning istället för att stirra på sig blind på sig själv i spegeln.
Skulle jag enbart prata om mig själv med andra människor skulle min personlighet tina bort likt en avfrostning av en gammal frys. Vad är grejen om bokens sidor vänder av sig själv? Spänningen upplever man när man med andakt får bläddra sida för sida i egen takt.
Därför gör jag ett aktivt val och gläds åt andra, jag jämför mig inte och jag blir inte avundsjuk. Det är för mig en ära att vara Madeleine Berglund. Jag vill absolut inte byta ut mitt vackra ansikte, min känsla för inredning, mitt intresse för blommor min humor, min alldeles egna vilja, min stil eller min värme och dyrkan för djur.
Det är när jag känner den fina känslan med mig själv som gör att jag inte bryr mig om andras fel och brister till utseende eller sätt. Jag fascineras och iakttar och det är då som jag, Kia Madeleine Berglund kan möta andra människor och le med hela ansiktet.
Det bästa jag vet är att klappa ett djur, få ögonkontakt och känna den kraftfulla energi som bara djur har. Eller att dra handen genom en blomsterrabatt, känns bladen mot fingrarna och återigen känna den kraftfulla energi som bara naturen besitter.
Ni ger mig så mycket beröm för mina bilder, mina texter och bloggen. Även om jag har grundtryggheten på egen hand så pyntar ni mig som en julgran. Ni lyfter fram mina egenskaper och det gör att jag kan ge och sprida värme vidare.
Det är jätte kul att få beröm om att man är söt, har en fin klänning eller rart hårspänne. Det är också en kick att få beröm för sina egenskaper som att man är en duktig fotograf.
Mitt namn är Madeleine och jag älskar mig själv.

3 kommentarer:
Mycket bra skrivet!! Du är en pärla!
Kram ugglan
Så klok du är, vad bra att du delar med dig av dina tankar.
Något att ta till sig och begrunna.Kram på dig! Selma
Tja tja! Jag blir snäll av att klappa djur :) Har varit kattvakt i två veckor (på söndag). Sen är det brorsans igen.
Nä man ska inte jämföra sig med andra, dåligt medicin! Man är ju född med olika saker i bagaget. Fast jag kan däremot inspireras av vissa personer. Får mod! Annars har jag alltid gått min egen väg och lyssnat på vad jag vill. Det tog långt tid men sån är jag! Sent än aldrig :)
Kram
Skicka en kommentar