tisdag 24 augusti 2010

TisdagsTankar med Madeleine!

2 kommentarer:

Carina Sjölund sa...

Önskar dig en härlig Tisdag :) Kram

David sa...

Jag ser det lite annorlunda. "Problemet" har den här personen lyckats skapa helt på egen hand genom att ha dragits med i sina tankar. Och dels identifierat sig med materiella saker, som kläder, och bilder eller vad det nu kan vara. Personen har gjort tingen till "sig själv". Skulle tro att det är därför hennes tankar gör händelsen till något negativt.

För det här "problemet" är bara en händelse. En annan person har liknande stil och liknande uttryck på nätet osv. Där är händelsen. Sedan kan tankarna fara iväg på två sätt.

Ena vägen kan vara att man tänker. Åh vad kul, den personen tycker om samma saker som jag gör, vi har samma smak. På så sätt kan det ju vara jätteintressant att kontakta personen och tipsa varandra om det gemensamma intresset. Lika personer har ju trots allt en tendens att dras till varandra.

Eller så tänker man som du beskriver. Man gör den andra personen till ett problem och någon som härmas, eller "stjäl" något ifrån en som är ens eget, tycker man. Det är ens "ego" som vill ha det här som är "jag" för sig själv, och ingen ska komma här och härmas och ta det som är "jag" ifrån mig.

Därför är det väldigt viktigt att stanna upp och bli medveten över sina tankar som styr kroppen mot en negativ känsla. Ganska snart hör man klagandet och förstår att det inte är det sanna jaget som klagar. För när man väl lägger märke till det förstår man att tankarna inte är jaget. I så fall hade man inte kunnat uppfatta att man tänker hör en röst i huvudet. (Säg till om du inte fattar det här, blev lite dåligt skrivet)

Såhär fungerar i stort sett alla problem. Därför att man skapar dem själv. Man ser inte en händelse som något som händer som man inte kan styra över. När det har hänt så ska tankarna hålla på att älta det fram och tillbaka i tanken gör händelsen till världens problem tycker man. Från en händelse, till tanke, till reaktion, till missnöje. Fast det redan har hänt så kan man inte lämna det och bara vara i nuet.

Ett bra exempel är om man råkar tappa något eller göra sönder något som man tycker mycket om. Stanna upp och reflektera över hur din kropp reagerar på dina tankar. Man blir ganska nedstämd och vill ha saker ogjort och gör väldigt mycket motstånd mot händelsen.

Tillslut kommer man inte orka lägga negativ energi på saker som har hänt och inte går att förändra. Då lever man ett väldigt härligt och problemfritt liv.

Blev ju en halv roman den här kommentaren. :)