Jordiga fingrar - då trivs jag allra bäst!

Det här med trädgård har alltid varit en stor passion i mitt liv, långt innan det blev hippt. Redan som liten flicka minns jag att mamma och jag köpte små plantor av penseér och lobelior. Jag fick en liten jordplätt i en rabatt i trädgården där jag fick bestämma vad jag ville plantera.

Jag  minns att jag valde penéer i alla skrikiga färger man kan tänka sig och jag var sååå nöjd. Det tycker jag är så härligt - att barn får vara med och vara kreativa. Det är så trist med föräldrar som inreder och stylar efter utseende och inte efter känsla. Det är i känslan som det vackra utseendet träder fram! 

Jag jobbade i blomsteraffär i ganska många år och i samband med det läste jag en grundkurs i trädgård. Det var när man läste mycket litteratur i ämnet som jag fick upp ögonen för trädgårdsförfattaren Karin Berglund (himla fint efternamn, hihi). Hon beskriver trädgården helt makalöst magiskt. Jag beställde hennes bok "Med fingrarna i jorden" på bokrean på internet. Något säger mig att mina trädgårdsögon kommer sväva fram längs textraderna och fördjupa mig i de sagolika bilderna.

I övrigt tycker jag att man kan visa sin uppskattning till människor genom ord och handling. I helgen gav jag bort en vacker patinerad zinkkanna med en kungsängslilja i. Det naturligt vackra talar för sig själv.

Kram Madeleine