Mitt fixa och donaryck fortsatte sent in på kvällen igår. Jag vaknade klarvaken och så granskade jag den dammfria diskbänken. Som jag håller på. Tidigt imorse tränade jag yoga och nu känner jag mig fullständigt harmonisk.
Det är ganska skönt med sådana där nästintill maniska ryck en sisådär två gånger om året. Rätt vad det är så blir man fasligt slö. Med all rätt givetvis. Följ bara med kroppen och hjälp till där det behövs.
Melina är slö mest hela tiden. Om det inte är en boll som flyger i luften eller löv som fladdrar. Annars är livets höjdpunkt: v i l a.
Kram Madeleine
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar