När jag skapar min stil!

F ö r e

Förra veckan fyllde min pojkvän 30 år. När han åkte på en weekend till Prag med sina killkompisar passade jag på. Jag hade inget emot den svarta tapeten men det var bara inte min stil. Köksdelen kändes liten och mörk. Jag rev tapeten, slet mitt hår, svor inte utan bad snällt till universum: Snälla, hjälp mig nu när tapeten visade sig mycket svår att få bort.

För att få väggen någorlunda slät satte jag upp en renoveringsväv. 

Mina snälla svärföräldrar kom och hjälpte mig att tapetsera. Dom kom klockan nio och halv tolv var vi färdiga. Svärfar tyckte tapeten var lite menlös. Men jag och svärmor bara stod och beundrade. "ooooh sååå snyyyyggt" sa vi miljoner gånger.. 

E f t e r

Eftersom jag har så fantastiska svärföräldrar så fick jag hjälp med att köra dit mina köksmöbler som stått i mammas garage. Bort med de bruna möbler som stod där tidigare. Se så lantligt, ljust och fint det blev. 

Tapeten som kommer från Borås Tapeter känner ni igen, jag har använt den förr. Gör sig utmärkt i köket. 

På Blomsterlandet hittade jag små rara violer som passar fint i betongkrukor som jag köpt billigt på DollarStore. Lilla fågeln är egentligen ett saltkar och fyndat på loppis.

Stolsdynorna klädde jag om förra sommaren. 

Min pojkvän visste att jag någon gång skulle tapetsera om i köket. Jag har ganska många inredningsplaner så aldrig kunde han väl ana att jag skulle tapetsera köket, ta dit nya köksmöbler, måla och tapetsera färdigt skrivbordet samt kånka dit mina två byråer och ett skåp just den här helgen.

Trots en förkylning, middag på restaurang, tjejkväll med goda vänner och 30-års fest för bästisen Linda och hennes tvillingsyster var jag mycket produktiv. Det hade aldrig gått utan mammas hjälp. Hon kånkade möbler med mig och jag flåsade som en stor hund på grund av förkylningen. 

I söndags eftermiddag var jag helt slut. Tro det eller ej, förkylningen är nästan helt borta. Kram Madeleine