Fredagskrönika!

"Han är ju änglalik - så även jag"

JAA! När jag träffade min pojkvän blev allt så självklart. Bitarna föll på plats. Jag var så trygg och vuxen att jag enbart kunde fokusera på kärleken. Det är magiskt att låta en själ möta en annan.

NJA! Jag kollar aldrig på tv, det är inget som lockar. Däremot älskar jag film men inte ens det tittar jag på längre. 

NEEJ! Ett endaste yogapass i veckan på Sats i Märsta. Det tycker jag är skitdåligt! Mer yoga åt folket, mer yoga till mig!!!! BUMS! Merci!

Jag drar mina fingrar genom hans hår.  Han sluter sina ögon och andningen blir lugn.

Han förstår inte att jag aldrig får nog av att titta på honom. Jag kan titta länge, jätte länge. Så länge att det övergår till en evighet. Jag bara ligger och tittar. Han som är så underbar, så omtänksam, så duktig, så glad, så cool, så händig, så smart, så kreativ, så fantastisk. Men mest av allt för att han bara är han. För att jag älskar hans energi – den är änglalik.

När han undrar vad jag ser, att jag aldrig får nog av att titta ler jag bara och tittar ännu mer. Älskar.

Han ber mig berätta något, ibland något andligt, ibland något vardagligt. Bara för att han vill lyssna till min röst. Så jag pratar om universum, om målningsprojekt, om vad jag tänker, om hur jag resonerar. Han lyssnar fint på mig.

Jag känner mig besatt av titta på de mjuka läpparna, känna på skägget, borra in ansiktet och lukta i hans hals, dra handen genom håret ännu än gång. Jag iakttar och memorerar varenda millimeter.

Han somnar av att jag pillar på hans ögonbryn, smeker hans kind, pussar hans hals och sedan sover även jag. Nära honom. Vi sover middag tillsammans. Han vaknar först och börjar pilla på mina kinder. Han tittar på mig och ler, sådär kärleksfullt.

En blick som aldrig behöver ord egentligen. Blicken utstrålar så självklart: ”å vad jag beundrar dig Madeleine, å vad du är söt, å vad du är underbar, å vad jag älskar dig” blicken. 

Jag älskar när han tittar på mig så.

Jag tycker inte om att ryta ifrån men jag gör det för att ibland markera mitt värde. Det bara är så. När jag markerat fnissar vi, fortsätter att titta på varandra.

När jag  sover i mitt blommiga nattlinne med rufsigt hår och tittar med ett öga när han ska åka tittar han på mig och ler. Jag ler tillbaka. Han tycker jag är söt. Jag tycker mest att jag är trött. Trots att jag bara tittar med ena ögat ser jag och känner kärleken i luften. Det har jag känt hela tiden. Så mycket kärlek. Han är ju änglalik - så även jag.

Jag ler mycket. Jag kan inte låta bli. Jag blir glad av att veta att det är vi.