Fredagskrönika!

Ullaredsjuka blev Londonsjuka! 

JAA! Mötas av blommor på Arlanda. Romantik. Gud vad jag älskar det.

NJA! Ooo vad läskigt att jag köpt en alldeles egen bil men ooo vad kul att ha köpt en alldeles egen bil.

NEEJ! Den där sure och intetsägande typen i passkontrollen på Arlanda. Jag skulle bli deprimerad om jag hade honom som arbetskamrat. Hans utstrålning: Menlös. Jag beklagade tyst. 

Ullared. November 2010.  Det är mörkt ute, rent av kolsvart och de små regndropparna landar lätt på bilrutan. Höst. Blä. Vi ska till Ullared och humöret är på topp. Med stor bil sätter vi foten på gaspedalen och styr mot Gekås.

Det är Lindas tvillingsyster som kramaktigt håller i ratten hela vägen. Linda och jag somnar redan söder om Stockholm.

Tvillingsystern är snäll, kör fogligt genom den dåliga sikten, den tysta natten och till slut med köbildning bakom sig.

Linda och jag har sovit hela natten, vi gäspar och spjärnar med de stela benen. Vi är framme. Glada. Inleder Ullaredhelgen med att springa en kundvagnsstafett på parkeringen. För att känna livsglädjen!

Linda och jag träffades en gång i veckan under förra hösten. Ofta på Krogen Lite till i Märsta. Där drack vi ett glas vin, tog en drink, fnissade och började meningen med: ”vet du vad som hänt i mitt liv den här veckan?”. Sen babblade vi och tyckte att vi var så levande, så coola, så bra för det är vi också. Jag bjöd Linda på en resa till Göteborg förra året, där och då bestämde vi: Vi ska åka till Ullared. Så vi gjorde det.

Dag 1 på Ullared. Vi är en splittrad skala, parerar, trängs och köper grejer. Grejer som man behöver, grejer som man kan behöva, grejer som man absolut inte behöver, grejer som man ska be bort i julklapp och grejer som man bara måste köpa.

Någonstans under dag 2 på Ullared lägger sig hysterin. Stegen blir tunga, långsamma och kroppshållningen en smula slapp. Jag och tvillingen hänger på varsin kundvagn. Vi Ullaredshänger. Stirrar med en tom blick på Linda som fortfarande är rapp i sina rörelser. Slänger i ena prylen efter den andra i sin kundvagn. Ullaredssjukan.

London. September 2011.

Redan förra året då Linda gjorde sin årliga resa till London bestämde vi att att jag skulle följa med nästkommande år. Det är torsdag och vi har rest till den stora staden i England.

Vi har ett pressat tidschema för att hinna med shopping, konsert, uteliv, karneval och sen restaurangbesök där emellan. Vi är på Primark. Vi är på Primark en stund varje dag! Vi besöker flera Primarkbutiker i London. Vi handlar mycket kläder. Jätte mycket kläder. Så mycket kläder att vi har två väskor var fulla med fynd. Det är dags för hemresa men Linda är lika rapp som när vi anlände fem dagar tidigare.

Själv är jag belåten, sätter mig på en bänk i ett av stadens köpcentrum med en bok. En bra bok till och med. Där sitter jag en timme. Den timmen som Linda passar på att intensiv shoppa det sista på Primark. Helt plötsligt förvandlades hennes Ullaredsjuka till något som övergick till Londonsjukan.