fredag 30 september 2011

Fredagskrönika!


Nu ska jag lära mig kolla olja och göra ”hmm ljud”

JAA! För påsen med polkagrisar som jag lagt i handsfacket i min nya bil. Åker man längre sträckor har man en polkagristävling. Den går ut på att den som har kvar sin polkagris kvar i munnen längst vinner. 
NJA! Att man kan åka bil när det regnar och snöar. Och när solen skiner och det är perfekt för att cykla. Just precis. Latvarning! Hemska tanke!
NEEJ! När man kommer till jobbet halv sju på morgonen och inser att man har läppar som svider och ceratet ligger hemma på hallbyrån. PANIK!

Jag kan tanka en bil, jag kan trycka på en knapp som det står ”AC” på, jag kan gasa, jag kan bromsa, jag kan blinka, jag kanske kan sätta på helljus, om jag får leta en stund, vindrutetorkare = inga problem. Men vindrutetorkarna på bilrutan längst bak, hmm, hur gjorde man det nu igen?

Resten lärde jag mig en gång på körskolan för sju år sedan. Ni vet det där som kallas fickparkering, kolla olja – dra upp en sticka, ha en trasa i näven, och samtidigt göra ”hmm” ljud .  Om man blir stående för att batteriet är dött (hur man nu kommer fram till det) så ska man använda sina startkablar med hjälp av en annan bil. Typ. Hur var det nu man gjorde nu igen? Äsch, skit samma, det händer inte mig…

Det  var för sju år sedan jag fick lära mig allt det där som jag visste att jag skulle förtränga när jag 19 år gammal klarade av min uppkörning.

Fram till nu. Nu har jag köpt en bil. En blå bil vars larm sätter igång lite när som, bilen som är en combi och det är tydligen ”mycket bil”. Jag själv tänker att det är mycket utrymme för loppisfynd. Där resonerar man olika.

Nu har jag min blå bil. Nu ska jag lära mig kolla olja och göra ”hmm ljud”, köpa startkablar som är bra att ha, jag ska gnälla om bensinpriset, jag ska åka bil till jobbet när det ösregnar och snöar tidiga mornar. Och när solen skiner. Fast bara ibland. 

-       - Eeeh, du, försök att tänka på  att inte smälla så hårt i bildörren, jag är rädd om min nya fina blåa bil, säger jag sådär kaxigt, malligt, retsamt och ler snett och tänker på hur jag själv fick ”lära” mig att stänga bildörren mjukt på hans fina bil.

Jag ler lite skurkaktigt. Jag njuter. Jag flinar. Sen fnissar jag. Min bil brummar till när jag startar, det gnisslar lite när jag vrider ratten om morgonen men den tar mig framåt. Oj, vad vi kör bilen och jag! Nu var det bara det där med oljan. Hmmm. Jag jobbar på det.

2 kommentarer:

mamma lycklig sa...

Lycka till med bilåkandet och kör försiktigt. Och DU, det finns folk som är superbra på att kolla oljan så det räcker att du står för hmmm.
Ha en super skön helg.
Kram Nettan

Vikeskär sa...

Det tar tid och lära sig allt.
Farsa sa att man behöver bli raketforskare i dagens bilar då det är mycket knappar.

Va fan ska man trycka runt på dom för när man bara ska framåt.

Annars finns det klassiska RTFM = Read the f* manual :P
Själv kan jag nada banana om bilar osv, utan man får lära sig efterhand.
Är man intresserad av det så går det på ett kick, eller som för mig som verkligen är ointresserad av bilar = kommer ta sekel.


Syns imorgon din pajas :P