Om det skulle börja brinna hemma hos min mamma så skulle det här vara en sak som hon skulle rädda ur lågorna. Jag gav den till henne i födelsedagspresent för många år sedan. Det här är en riktig qvinna! Vilken härlig kropp, vilka former, så avslappnad och så genuint vacker. Så länge det stannar vid ett litet konstverk eller en krokiteckning. För i ärlighetens namn är det inte så här man vill se ut i verkligheten. Vilka dubbla budskap det blir hela tiden. Men jag kan inte låta bli att tycka om hennes lediga och kaxiga position ändå. Vilken qvinna!
Kram Madeleine
2 kommentarer:
ååååå den gillade jag verkligen, som sagt vilken Quinna. en sådan vill jag ha hemmma. så man kan titta på den och få lite girl power i sig :)
Kram R friend
förresten, glömde säga, herregud vad man dyrkar och höjer detta Qvinno ideal till skyarna, men det är som du säger man vill för fan inte se ut så själv, men man kanske hyllar denna bastanta Qvinno kropp för att man inners inne faktiskt skulle vilja att det vore okej att se ut så, att det faktiskt var okej att vara en redig och bastan qvinno qvinna. Kanske är det någonslags romantisering om ur kvinnan, den med hull och rediga höfter, kanske är det en dröm om att få vara precis sådär frodig och mullig och att det skulle vara okej, kanske är det en stilla dröm om frihet, kroppens frihet???? Att främst ses som en människa och inte en kvinna och en kvinnokropp. Utan låta kroppen vara fri och frodig som naturen :)
Kram R friend
Skicka en kommentar