Precis ett sådant här bord vill jag göra fast i en lägre modell så att jag kan använda det som soffbord till min vita soffa. Kuddfodralen ligger bara och väntar alldeles ivrigt i en låda.
Det vore så snyggt med en betongplatta (som jag gjuter?! själv) fast med svarta ben som gärna får ha en rostfläck lite här och där. Min första utmaning blir att hitta ett lämpligt underrede. Ingen stress, rätt vad det är så hittar jag det bara. När man minst anar det.
Det är tydligen så man ska resonera i det övriga livet också vilket låter vettigt. Men när det kommer till inredning då är det jätte svårt att v ä n t a. Vi vet ju hur det är när man målat och måste vänta hela 16 timmar för att kunna måla igen. Jag är visst alldeles för ivrig på livet! Hihi. Kram Madeleine
1 kommentar:
Betong är väl snyggt! Stilrent till tusen :)
Jag känner igen det där som du skriver att man inte känner igen sig själv. Så är det för mig varje gång jag kommit in i denna "trall". Som man får lära sig själv på nytt igen, bli kompis om igen med sig själv.
Fast samtidigt vet jag inte riktigt hur man gör?! Det verkar ju inte riktigt funka för min del eftersom jag " tappar" mig själv hela tiden..
Som du sa; detta skulle man kunna prata om i evigheter.
Du är alltid välkommen hit,när som helst!
Vi skulle nog inte sitta tysta allt för länge tror jag. Allt mellan Wallander, Joel och tankar om sig själv har vi ju att prata om :) Hehe!
Vad ska vi nu diskuterna när alla Wallander filmer kommit?
Har nyss varit ute på en timmes promenad. Båda hundarna ligger och flämtar helt utmattade :)
Kram!
Skicka en kommentar