Söndagsbrunch på södermalm i Stockholm tillsammans med bagaren Linda passade mig alldeles förträffligt efter att ha dansat afrikansk dans. Kram Madeleine
Hej igen, tack för din uppmuntrande kommentar hos mig. Japp det är sant, jag tycker det är spännande med porträtt. Jag anser att alla människor har något intressant i sitt utseende . Det gäller bara att kunna locka fram det. Så här gör jag mina porträtt. När jag vill fota någon specielle person så gäller det att få den personen så avslappnad som möjligt. gärna att man ber dom sitta och blunda en stund och tänka på någon favorit plats. Det är viktigt att alla muskler får "hänga" i ansiktet. Då nollställer man ansiktet. Ögonen tar in info hela tiden som sedan aktiverar små muskler i ansiktet. Det räcker att man ber någon slappna av i ansiktet och sedan bara tänka på ett sinnestillstånd. Sen är det viktigt att personen känner sig fri att röra sig, klia sig, nysa..osv. Det är många gånger då dom bästa bilderna blir. Ta många bilder, led samtalet mellan skratt och gråt. Jag jobbar bara med det standard programmet som finns i Mac. Klipper ljusar upp mörkar ner. Men jag försöker alltid göra så färdigt som möjligt i kameran. Jag fotar så ofta mina händer tillåter det. känsel bortfall, och stickningar sätter ibland käppar i hjulet. Men när den förlamande kraftlösheten slår till så är det bara att gilla läget. Jag har MS som en mörk följeslagare. Men hjälp vad jag tjötar... Hoppas du får en kalas måndag. Kram// Samuel
2 kommentarer:
Vad mysigt ni verkar ha det!
Alltid roligt att träffa goa
vänner :))
Kram
Hej igen, tack för din uppmuntrande kommentar hos mig. Japp det är sant, jag tycker det är spännande med porträtt. Jag anser att alla människor har något intressant i sitt utseende . Det gäller bara att kunna locka fram det. Så här gör jag mina porträtt.
När jag vill fota någon specielle person så gäller det att få den personen så avslappnad som möjligt. gärna att man ber dom sitta och blunda en stund och tänka på någon favorit plats. Det är viktigt att alla muskler får "hänga" i ansiktet. Då nollställer man ansiktet. Ögonen tar in info hela tiden som sedan aktiverar små muskler i ansiktet. Det räcker att man ber någon slappna av i ansiktet och sedan bara tänka på ett sinnestillstånd.
Sen är det viktigt att personen känner sig fri att röra sig, klia sig, nysa..osv.
Det är många gånger då dom bästa bilderna blir.
Ta många bilder, led samtalet mellan skratt och gråt.
Jag jobbar bara med det standard programmet som finns i Mac. Klipper ljusar upp mörkar ner. Men jag försöker alltid göra så färdigt som möjligt i kameran.
Jag fotar så ofta mina händer tillåter det.
känsel bortfall, och stickningar sätter ibland käppar i hjulet. Men när den förlamande kraftlösheten slår till
så är det bara att gilla läget. Jag har MS som en mörk följeslagare.
Men hjälp vad jag tjötar...
Hoppas du får en kalas måndag.
Kram// Samuel
Skicka en kommentar