tisdag 30 december 2014

Krönika!




Mirakelmetod: Fantasilös får känna sig kreativ. Grattis! Vad roligt för dig. 

 JAA! Vilken otippad grej att se Tomas Di Leva skådespela som gangster i "Torpederna" som gick på tv4. Det kallar jag störtsköna kontraster och äkta konstnärsskap. Ena dagen universum och andra gangster. Love it man!
NJA! Inte en tårtjävel att köpa i Hälsingland. Tur att det finns glass, chokladsås och maränger som räddar upp ett nervsammanbrott. 
NEEJ! Den där ledsna känslan i magen kvällen innan vi lämnar Hälsingland. 

Jag fick en ny kompis under senare delen av hösten. Vi har precis blivit polare så vi känner inte varandra utan och innan än. Vi är lite trevande, nyfikna och hungriga på varandra. 

Jag vill veta mer om min nya polare. Så jag suger åt mig, inspireras, härmas och tar efter. Jag är rent av fachinerad.  Jag kommer på mig själv med att vilja forma om mitt hem, min stil och mitt liv genom att vara som min polare. Sedan härmar jag min polares pyssel och ideér.

En kort stund känns det lite dumt att jag gör min polares pyssel till mina egna. Helt plötsligt är jag den kreativa konstnären. När någon kallar mig ”kreativ” sträcker jag på ryggen, tycker mig vara ganska så konstnärlig, tar åt mig äran, niger och säger "tack".

I samma stund som jag härmar en idé slutar jag att vara kreativ. På riktigt. Jag slutar att vara unik. Mina kreativa celler dör en efter en. En idé föder en annan. Fast det gör det ju inte nu. Jag hade ingen idé från första början. Jag snodde min så kallade idé. 

En iscensatt kreativitet.

Jag talar om pinterest. På pinterest kan man genom sitt medlemskap dela, ladda upp och organisra bilder i ett nafs. Sedan är det fritt fram att knarka fram andras ideér hej vilt.  

Det är ju fint i och för sig. Att icke kreativa och fantasilösa människor får känna att dom är lite ”gör det själv”-aktiga, att dom faktiskt kan omvandla, pyssla och lura egot att dom kan skapa på egen hand.

Hantverket och processen då? När en idé ska bli verklighet hos mig har arbetet redan pågått en tid i det inre. När jag befinner mig i det faktiska skapandet så försvinner tid och rum. 

Det är då jag upplever adrenalin, lugn eller att jag är en kanal mellan universum och jorden. När det som pågår på insidan kommer till sin rätt i en konstnärlig uttrycksform.  

När pinterest blir min enda uttrycksform finns det inte länge kreativitet. Det är borta.

2 kommentarer:

Anna-Maria sa...

Så sant så sant, men jag älskar den sidan, att bara sitta där och kolla och njuta!
Men som du säger så är det inte personligt eller den kreativa ådran inom en får inte arbeta!
Nog för att jag ej har en kreativ ådra inom mig, den finns där inne drömmandes visserligen! Men den kommer aldrig till handling!
Så jag måste sätta mig ned och drömma mig bort på denna sida och låtsas att jag är kreativ
Kram Amie

Madeleine Berglund sa...

Javisst, jag håller med dig amie!