fredag 26 december 2014

Läs om mig vet ja!


Jag bara älskar den här hunden som mina svärföräldrar äger. Han är så glad, snäll och lika gammal som Tor. Idag var vi ute på snöiga hälsingestigar och löptränade tillsammans. Hans glada viftande svans gör att man orkar ta sig upp för den där evighetslånga backen. Efter vårt pass fick han både köttbullar och prinskorv. Och en bulle som Tor tappade. Hihi.


Vi hade lite minijulafton i efterskott hemma hos oss. Vi åt jullunch, åt hälsingekorv och rökt fisk bland annat. 


Titta vilka söta får min mamma gjort. Hon hade dekorerat julklapparna med dom. Så himla fiffigt och kreativt. Jag funderar på att sätta fast en magnet och göra dom till kylskåpsmagneter. 


Svärmor Elsa hade bakat helt otroligt mycket och gott. Sockerkaka med glasyr, drömrulltårta, tre sorters kakor och...


...två sådana här vackra bullkransar.  Allt var hembakat!! Och vi fick dessutom behålla allt, yes yes yes!!!

Imorgon är det kirrat med barnvakt och jag ska därmed bege mig ut för skidåkning. Jag hoppas så innerligt att solen kommer att skina så där hjärtskärande vackert. Så att jag kan dela dessa hälsingevyer med er. Det måste nämligen upplevas. Eftersom ni är där och jag är här så kan jag ju alltid försöka förmedla det med bild. 

Jo förresten, jag har helt glömt bort detta. Visst minns ni att jag var med i BollnäsNytt? Ja, den ges faktiskt ut till alla hushåll i hela Hälsingland. Känns så flott och ärofyllt att jag fått vara med där. Om ni vill läsa artikeln och se tjusiga bilder på moi så gör ni det genom att klicka HÄR.
PS. Äsch, det går visst inte att länka för att man måste vara premiumkund bla bla, eller så är det jag som är oteknisk?! Nåväl, jag kopierade artikeln, här är den: 

"Vårt hus talade rakt till våra hjärtan"

För ett par år sedan köpte Madeleine Berglund och hennes sambo ett hus i Hälsingland, som de nu renoverar i gammaldags stil. När de tog sig an huset hade det stått tomt i många år.
– Därför kändes det ärofyllt att få ge det liv igen, säger hon.
På bloggen Mitt hem och jag berättar Madeleine Berglund om sitt inredningsintresse, inte minst om huset i Hälsingland.
– Jag inspirerar med bilder från hemmet men lägger också stor vikt vid texten. Det ska vara lättläst, lite roligt och ibland lite kaxigt. Det berör läsaren. Om allt är sockersött blir det för tråkigt. När man, som jag, har ett stort intresse för inredning, trädgård och att bevara och vårda gamla hus så har bloggen kommit att handla om hela min livsstil.
Huset i Hälsingland är rött med vita knutar från 1900-talets början, som de haft sedan hösten 2010.
– Det är en plats som betyder mycket för mig och min familj och ligger i fantastiska omgivningar i Långhed.
Sedan de köpte det har de bytt tak, målat om huset, kittat alla fönster, installerat en kamin, slitit ut plastmattor, rivit en vägg, flyttat en annan, slipat trägolv, tapetserat, målat i all dess oändlighet och dragit in nytt vatten.
– I somras byggde vi ett helt nytt lantkök i gammal stil med rinnande vatten i köket. Att få in rinnande vatten i huset var stort för nu kan vi spendera hela jullovet i huset.
Madeleines sambo, som kallas för Snickarkillen på bloggen, har sina rötter i Hälsingland. Hans familj och släkt bor i Bollnäs och Vallsta. Därför blev det ett självklart val för dem att leta landställe i Hälsingland.
– Just vårt hus talade rakt till våra hjärtan. Huset behövde oss och vi behövde huset. Kärleken var ömsesidig.
Hur skulle du beskriva din inredningsstil?
– I och med mitt intresse för gamla hus tycker jag om en enkel, hemtrevlig, lantlig och tidlös stil. Det ska vara lätt att andas och inte några konstigheter. En avlutad kökssoffa med ett vackert fårskinn, pärlspont på väggarna, en rutig köksduk i linne, pelargoner på fönsterbrädan och doft av nygräddad sockerkaka – då mår jag som allra bäst. Jag är mycket svag för randiga textilier och tapeter. Jag älskar ljusstakar så därför har jag numera infört ett köpstopp.
Hur julpyntar du?
– Jag hänger upp mina rutiga hissgardiner, omger mig med vita stearinljus, vita hyacinter, grön mossa och röda äpplen i ett gammalt tråg. Jag plockar också fram mina fårskinn. Ute har jag en gammal trälåda med granris. Istället för en klassisk ljusslinga har jag en med stora glödlampor. Misteln är obligatorisk – pussar hör julen till. Min sambo vill däremot julpynta med prydnadssaker i form av tomtar. I år låstas vi att den lådan är borta. När det doftar saffran, kanel och gran i hemmet så vet man – nu är det jul.
  • Madeleines tre bästa inredningstips i jul

    Det ska vara mysigt. Elda i en kamin inne, i en eldkorg ute eller med stearinljus. Det inger en hög mysfaktor och gör underverk för hemtrevnaden. Och värmen.
    Naturligt är bäst. Svenska röda äpplen, goda att äta och snygga att dekorera med i ett gammalt tråg eller på ett vackert loppisfat. Varför inte rada upp äpplen på fönsterbrädan eller på en tallrikshylla.
    Det ska vara enkelt att leva och att inreda. Plocka en bukett med blåbärsris i skogen och blanda med en bukett röda tulpaner. Ljuvligt vackert.
  • Madeleine Berglund

    Ålder: 28 år
    Familj: Snickarkillen Christer, sonen Tor 1,5 år och två katter.
    Bor: I lägenhet i Märsta, norr om Stockholm. Har lantställe i Långhed där all ledig tid spenderas.
    Gör: Bloggar om renoveringen och tillvaron i huset i Långhed på Mitt hem och jag.
    Övrigt: På tomten finns också en flottarstuga som är från början av 1900-talet som är helt intakt. I flottarstugan bodde så kallade flottare som flottade timmer i ån som rinner genom Silfors.


Over and out!
/Madeleine - som är kär i Hälsingland






http://www.helahalsingland.se/halsingland/ovanaker/vart-hus-talade-rakt-till-vara-hjartan

3 kommentarer:

Anonym sa...

Hej! Nämen så gott fika! Ni har det härligt ser jag, Ha ha vad sa lille Tor när bullen försvann i ett nafs? Ja, det ska bli kul att se vyer från skidåkarturen. Ha det bra hela familjen! Kram Claudine!

Anonym sa...

PS. Jättebra repotage om dig i tidningen, Vad bra att vi "söderut" fick ta del av det. Snygga bilder och underhållande text, jag fnissade till när jag läste om "den bortglömda tomtelådan" Hi hi hi... Kram igen Claudine!

Anonym sa...

fin artikel madeleine. kram maria